Lina Bjuhr

Lina Bjuhr
Lina Bjuhr

Utdrag ur ”Napoleon Bjuhr – Andlig banbrytare i Lappmarken, Ludvig Lundqvist, Förlaget Filadelfia, Häroldens Tryckeri, Sthlm 1960.

Till minnet av Elina Bjuhr.

Såsom förut i korthet omnämnts avled fredagen den 3 mars barnmorskan fru Elina Bjuhr i Pausele. Med fru Bjuhr har en enastående kvinna gått ur tiden. Alla som kommit i beröring med henne har ovillkorligen märkt, att de har haft att göra med en i våra dagar sällsynt personlighet. Mild och lugn, färdig att hjälpa även där det ofta förefallit omöjligt, ej sparande någon möda för att nå de lidande inom och utom sitt stora arbetsfält, har hon plikttroget skött sitt svåra kall. Mer än en gång har hon, där hon spårat fattigdom och små förhållanden, avstått från det arvode, som hon haft rätt till, och lika ofta har hon medfört än det ena än det andra, som hon kärleksfullt förstärkt hemmets tillgångar med.

I sitt avlägsna distrikt fick hon, tack vare sin erkända skicklighet, ofta träda i läkarens ställe. Men även för sin stora familj räckte henne krafter till och i hemmet var hon alltid outtröttligt sysselsatt, då ej plikten kallade henne därifrån. Att det nu, ej blott i hemmet, utan även över hennes vidsträckta verksamhetsområde känns ”som om en sol gått ner, när detta öga ej strålar mer”, är ju inte mer än naturligt. Utan några ärebetygelser, på senare tiden även i saknad av den lön, som rättmätigt tillkommit henne, har hon verkat och gjort en större insats än mången annan i livet. Men större än någon jordisk lön är den, som hon nu av sitt livs herre mottagit.
Med smärtan och saknaden efter denna älskliga kvinna blandar sig vissheten, att hon nu nått målet, att hon fått mottaga livets krona av den Gud, vars kraft och ledning hon aldrig saknat. Och härligare än mänsklig berömmelse ljuda förvisso Mästarens ord:

”Du trofast var intill dödens dag
nu, gode tjänare, lönen tag”

R. S.

Kommentera